Fina gungan

Lovade en bild på gungan vi köpt så här kommer den.
 
 
5
 
5 olika gunglägen och 7 olika melodier. Hoppas skatten kommer gilla den lika mycket som mammsen =P

Förbredelser och bebismage

 
Så här ser jag ut idag. Har nu gått 34 fulla veckor. Att jag ska växa mer känns sjukt. Kan man bli störrre?
 
Har idag hunnit med en fika i stan med en annan blivande mamma, Julia. Det var riktigt trevligt att ha någon annan som är där en själv är att tjöta med om hur de är att vara gravid och hur de kommer bli när de lilla livet kommer ut. Det visade sig att de inte bara är min karl som inte riktigt förstår och kan sätta sig in i hur än känner. Kanske inte är så konstigt, är ju vi som bär på de lilla livet =)
 
Har också hunnit med att åka oh handla, har tänkt att snart packa förlossningsväska. Tycker om att vara ute i god tid. Så idag har vi köpt blöjor, första paketet. Kändes jätte konstigt men häftigt på något vis. Så nu har vi blöjer att packa ner, köpte också ett packet med bröstmjölksersättningspukver i fall det skulle krångla med ammning sen. Skönt att ha de hemma att ta till i värsta fall. Så nu ikväll eller i helgen ska jag packa väska. Välja ut kläder till den lille och allt annat. De ända jag väntar med är kläder till mig själv. Får ta de längre fram ^^
 
Ikväll blir det också att hämta upp babygungan från Fischer price som jag hittat och ropat hem begagnat. 7 olika lägen på vagningen och 5 olika melodier tror jag det var. Bild på den kommer ikväll eller längre fram. Ska försöka att inte köpa så mycket mer nu, men gungan kunde jag inte låta bli. Kostar 500 kr nu, skulle kostat mer än de dubbla ny, Så är nöjd. Onödigt kanske men ville ändå ha den till den lille, får bara hoppas att vår lill skatt vill använda den =)

V.35 (34+1)

Jaha då var ännu en vecka förbi och det där med graviditetssymtom har börjat komma tillbaka. Illamående är jag och föttena ser nu mera inte ut som fötter utan två betongklumparm, bena är två tjocka stänger, men mjuka spådana och råkar än trycka lite eller sitta med ett ben under dig har jag snygga groppar och ränder som kvarstår en stund efter. Riktigt snyggt är de. Får kanske skaffa mig ett par stödstrumpor till vare sig jag vill eller inte =/. Höll nästan på och glömma också att magen nu mera går i randigt, jätte snyggt. Nytt mode har jag hört. Får hoppas att ränderna vill blekna lite för nog att jag gillar randigt men tycker om att kunna klä av mig ränderna när jag känner för det =P
 
Annars är väl de inga större problem med denna graviditet just nu. Är trött som vanligt, men inga smärtor. Kan sticka till i muffen ibland så där obehagligt och spänna i magen en del men bortsätt från de är jag problem fri.
 
Nu har jag njutit av ledig i tre dagar inne på den fjärde dagen nu. Och det var allt välbehvligt. Har varit hos kärlekens föräldrar hela helgen och umgåtts med hans vänner så han fått leka av sig lite =P. Skämt och sido så har vå båda fått lite semester.
 
Idag är de alltså sista dagen med ledighet och de blir till att fika med en annan blivande mamma. Ska bli kul att få tjöta med någon som är mitte upp i det själv. För vist snackar en med kärleken och vännerna men de är inte samma sak. Hoppas på en trevlig fika med mycket bebisprat =)

Plötsligt släppte en sten från mina axlar

Ett oros moment sen jag blev gravid var hur de skulle bli ekonomiskt. Hade ingen anning om hur min föräldrapenning skulle bli och i med att vi inte vet hur de ser ut med kärleken och hans CSN till hösten så har jag varit rätt orolig för de där. Så idag släppte en sten från mina axlar då beskedet om föräldrapenningen kom från Försäkringskassan och de blev 587kr/dag som blev resultatet. De innebär att tills kärleken får CSN så får jag om jag tar ut 30dagar/månaden ut 12500 kr uniefär efter skatt. Och de gör att vi i princip inte behöver röra en krona från sparpengarna för de dagliga utgifterna, sen om de behöver köpas saker till den lille så kan de bli någon slant då och då. Jätte skönt för då kan vi lägga pengar på roliga saker för vår lilla familj och stundande evnent =).
 
Får kärleken CSN också så innebär de att vi kommer kunna leva gott om jag bara tar ut 4 dagar i veckan och dagarna kommer ändå räcka längre än vi tänkt från början. Kan inte bli bättre.
 
Utöver de har jobb dagen varit bra. Varit och badat efter jobbet med kärleken och hans kompis som kikade förbi på besök, så har fått använding för min mamma baddräkt som jag köpt och kvällen fortsätter bra. Har precis ätit tacos och druckit brämhultsjucie  är helt proppmätt =)
 
Detta har varit en toppen dag =) Och mitt tidigare agg mot F-kassan är som bortblåst

Lugnet är tillbaka

Efter lördagens panik och psykbryt så är jag tillbaka till att känna lugnet i kroppen och längtan efter våran lille. Vill få hålla H#n i famnen och känna att nu är vi en liten familj. Oron finns fortfarande lite kvar på hur allt ska bli och hur de kommer att gå, men störst av allt är kärleken och längtan efter våran lilla skatt.
 
Börjar dock bli rätt tungt att bära om kring på den lille nu. När jag sitter ner är de svårt att ta djupa andetag och få ordentligt med luft känns de som, och på kvällarna när jag ska sova är de ett helt företag och lyckas hitta en ställning som är skön att ligga och sova i. Magen är tung och bli många rullningar fram och åter inna jag lyckas hitta en ställning som är skön att ligga i. Och när jag väl gjort de så börjar den lille böcka runt där och möblera om bland mina organ och ta sig ut genom sidan på mig. Här om dagen så böcka den lille runt och pappi som envisades med att ligga ovid magen fick sig ett par nockar rätt i fejjan, men också en och annan smekning =). En liten buse är vad som finna där inne. Fötterna som tidigare börjat samla på sig vatten tycks ha slutat med de. Vist de lite svullet men de där otäcka ödemen tycks ha försvunnit. Men är väl bara lugnet före stormen.

Brutal ärlighet! PANIK!!

Nu rullar veckorna på i ilfart. Och kanske är de bara hormonera som spökar, men idag har jag känt riktig panik. Inga underbarta känslor inför vårt barn utan bara  panik. Slog mig hur mycket mitt liv kommer att förändras och att än kommer ha en liten som är beroende av än. Inge mer spontana utflykter, eller i alla fall inte på ett bra tag. Inte så mycket egentid. Och de närmsta året kommer egentid inte finnas så mycket av. Har gråtit nästan hela dgane idag för de,  att jag ska vara hemma åtta månader och kanske inte kommer ha så mycket socialt umgänge med någon annan än vår lilla. Kanske är jag en dålig blivande mamma, men ärlig är jag. Känns idag bara PANIK i hela kroppen.
 
Känns som känslorna jag känner är fel, borde väl se fram imot var ända sekund med vår lilla Borde inte gråta med känslan av att livet hlt plötsligt tar slut. Hoppas innerligt att detta bara är en fas, en känsla som försvinner. Och att jag inte är den ända som känner så. För har längt så efter detta och nu i dag känner jag bara panik. Är glad att kärleken står vid min sida, för känner mig rädd för mina känslor och för framtiden. Vill inte att mitt liv ska ta slut. Bordee heller inte känna så här. Borde vara glad och många människor kommer säkert höja på ögonbrynen för mina känslor. Hoppas att det bara är en fas. För känner mig sjukt dålig och rädd för de jag känner idag...
 
 
Brutalt ärlig, döm mig om ni vill.
 
 
 
 

V.33 inte långt kvar

Nu börjar de verkligen närma sig. Har bara 3 tider kvar hos barnmorskan innan beräknad födsel. Kan inte ta in helt fast jag vet att om typ en och en hlav till två månader är vår lille här.
 
Var hos barnmorskan idag, fick träffa en annan för min egna var på semester, men de gjord inget. För hon jag fick träffa idag var en Go en, en renrasig göteborgare =D och var riktigt hjärtlig, Fick ta blodprov idag också. Mitt Hb ligger på 127 så har gått upp något sedan sist vilket är bra. Blodsockret låg på 5.4. SF måttet på 32 och den lille följer sin kurva precis som den ska. Hjärtat slog med 142slag/min och den har också börjat lägga sig till rätta. Huvudet ligger neråt men går fortfarande och rucka något. Kärleken var med och han fick känna på huvudet och jag med. De finns en människa i mig hör och häpna. Till sist ligger jag nu på + 13,5 kg sedan inskrivingen och får väl vara  nöjd med de. Har desutom med bara gått upp lite mindre en två kilo sedan jag var hos BM sist så kanske börjar stabilisera sig en del nu. Har annars gått upp stadiga 1 kg i veckan. Och lite mer en ett kilo/vecka mellan vecka 26 och 30 så känns toppen.
 
Vi har idag också valt BVC. Blir till att åka de första veckorna. Men sedan har vi rätt nära till BVC efter flytten.
 
Så V.33 nu eller 32+2 som Barnmoskan säger. Mindre än 8 veckor kvar nu

Stödstrumpor och gungstolar

Här om dagen gjorde jag en upptäckt... När jag kom hem från jobbet på kvälllen så såg jag att där strumporna suttit åt så hade de skapats en höjdskillnad på en cm till vaden. Alltså jag har börjat sammla på mig vatten =/ inte så kul. Har inte direkt ont av de men känner sig inte så snygg när de ser ut som mitt ben är svarvat vid ankeln. Så de blev till att tillsammans med agda ställa sig i apotekskön och betala för ett par stödstrumpor. För vikigt att upprätta cirkulationen, vet jag med mig efter alla timmar i böckerna i skolan. Men känner sig inte s himla het i stödstrumporna, men de gör nytta.
 
Igår fick jag dock en glad överraskning och en briljant ide. Jag hittade en jätte fin vit gungstol på en sida på facebook som jag är med i. En riktigt gammal gungstol målad i vitt som jag direkt när jag såg den viste att den måste jag ha i mitt barnrum, fick en jätte mysig bild i huvudet hur jag sitter med vår lilla skatt i famnen och gungar vår lille till söms. Så mysigt. Så började att buda. Blev lite dyrare än jag tänkt mig men så värt de. Gungstolen var helt enkelt tvungen att bli min och de blev den. Kommer passa jätte bra tiill spjelsängen och vaggan. Kommer blir suprer fint. Så trots att priset smet iväg lite så var min briljanta i de efter att överraskande nog fått ett ha begär för den där gungstolen en super bra ide helt enkelt. Nu måste jag bara skaffa en dyna till stolen, så kaanske vi bättrar på färgen lite, ska ändå måla spjälsängen en gång till.

två månader kvarkvark

Två månader på dagen tills våran skatt är beräknad. Vecka 32 nu, men tiden kunde inte gå mer långsamt. Fast jag skriver de nu kan jag inte fatta att om två månader vid den här tiden kanske jag sitter med vår älskade unge i famnen. Svårt att tro att man kan älska någon så mycket innan man äns träffat, hur blir de då när vår skatt är här?
 
Kan man älska mer än så här. Självklart vet jag att svaret är ja men förstår de ändå inte. Både jag och K längtar mer och mer för varje dag efter vår lille. Tror dock att min kärlek tar de mer med ro. Jag är den som är mest orolig och är rädd att jag inte ska leva upp till att bli den mamman jag vill och som vår lilla skatt förtjänar. Samtidigt har jag väntat på detta så länge, att få bli mamma. Har nog längtat och velat längre än vad jag borde ha gjort. Men har känt mig redo länge och nu de äntligen nära och nu kommer räddslan av att inte räcka till. Konstigt de där.
 
Men trots räddslan vet jag innerst inne att jag är redo och tror att vi båda kommer bli bra föräldrar. Min kärlek kommer bli en bra pappa, för mer kärlek än honom har ingen att ge. Han kommer vara den snälla och jag den bestämda så vi kommer nog kompletera  varandra bra. Han lugnet själv och jag den med lite temprament :P
 
Mamma och pappa väntar och längtar <3

Fler bitar faller på plats

Nu händer de mycket. I tisdags när jag kom hem så hade paprena från försäkringskassan kommit så nu är de inskickade så bra och vänta och se vad min föräldrapenning blir nu. Lite nervös för de där men nu är papprerna i alla fall iväg och jag slipper tänka på de mer. Sedan samma dag så trillade också min Legitimation in så nu är jag äntligen legitimerad sjuksköterska och har en titel. De länns skönt att de också blev klart nu.
 
Jobbet börjar bli tungt på jobbet nu och igår och i tisdags hade jag rejeäla sammandragningar, tror jag. Svårt att veta vad som är vad. Läsa kan man ju men vet ändå inte om de var de Jobbigt var de i alla fall och lite små ont gjorde också. Men de står de på de flästa ställen så därför undrar jag om de var de de var. Mycket jag undrar och känns inte alls som jag har koll. Ibland känner jag mig som en dplig blivande mamma för att jag har så dålig koll. Men vilket fall som helst så håller i alla fall mer och mer bitar falla på plats nu. Känns som jag har lite mer kontroller över allt. På onsdags ska vi också fixa med faderskapsbekräftelse så de också är gjort. Vill fixa allt sånt nu så slipper tänka på sådan sen.

Nu var de vecka 31 då

Jaha då var man ännu en vecka närmare att vår lilla skatt kommer ut till oss. Och för varje vecka som går så vill jag bara mer och mer att skatten ska komma <3. Börjar bli tungt för kroppen och knoppen. Och inte alltid helt mysigt när den lille bökar om kring där inne som den tyckte att de behövdes en ordentligt ommöblering där inne. Men får väl vara glad, för de dagar de är lugnare blir jag orolig istället.
 
I alla fall var vi bos Barnmorskan i torsdags och SF måttet är nu 29 och den lille hjärta pickade i 140slag/min. Helt godkänt, tillsammans med ett bra blodtryck. Fick också papper för blodgruppering och andra papper som skall med till förslossningen och tider fram till BF är nu bokat. Så börjar kännas mer och mer verkligt nu också, och de märks också på forumen jag är med i, fler och fler av diskussionerna börjar handla om förlossning och smärtlindring. Känns avlägsett ändå, har inte riktigt hunnit tänka på de och kan ja känns som de får lösa sig. Har kanske litet hum om hur jag vill ha det, men kanske borde tänka mer på de?! Jaja de reder sig nog.
 
Livet rullar annars på som vanligt, med jobb, jobb och åter jobb. Så försöker ja njuta va lite tid med kärleken när jag inte sover :P

RSS 2.0