medenskattimagen

Blev en tuff start på att vara mamma för mig, var öm och lhade ont. Kände mig ledsen för att jag missat det första timmarna av Albins liv. Viste ju inte ens när jag vaknade vad min lille var för än.

 

Men blev totalt lycka när min  Kärlek pappan till min lille kom med honom och jag fick se min son för första gången min lille Albin, den lyckan jag kände då kan nog ingan som inte själv sätt sitt barn för första gången förstå. Total lycka, tårarna bara ran. Jag var mamma nu.

 

Och att jag var  mamma nu fick jag känna ännu mer så där 4 timmar senare då Barnmorskan sa att hon tyckte Albin andades häftigt, det hade jag inte tänkt på men de gjorde han. Blev givetvis orolig och kände mig skyldig för att jag inte lagt märket till det. Barnmorksan kallade på en läkare och under tiden detta hände så var min Kärlek hemma för att lämna bilen vilket gjorde de hela ännu jobbigare.

 

Barnmorskan och läkaren kom in och sa att de ville undersöka honom och et tog honom till ett behandlingsrum och jag blev ´klart ledsen och ännu mer orolig. Efter en stund kom det tillbaka och viste redan att något var fel, de skulle ta honom till Neonatalavdelningen för det misstänkte en infektion. Har nog aldrig kände mig så uppgiven som jag gjorde då och ännu värre blev de när de kom och hämtade honom. Det var ju inte så de skulle bli.

 

När vi senare var uppe och hälsade på honom hade han också fått sollampor då hans Bilirubin värden var alldeles för höga. Han fick trippelsola med tre lampor och det tejpade vita lakan runt om hans säng. Så kunde inte titta på honom ordenkligt. Känslan av att se sittt barn uppkopplat till en övervakningsappart med sladdar och en nål i huvudet blev för mycket. Klarade inte sitta där och kolla, min son var sjuk. Kändes som jag gjort något fel.

 

Albin hade fått både gulsot och vad som visade sig vara en GBS infektion som jag och 30 % till av alla kvinnor är bärare av. Desutomed så bet inte första antibiotikan på honom och infektionsvärdena gick upp.

 

Det blev en tuff start för lille Albin, och en tuff start för mamma och pappa. Nu är vi i äntligen hemma efter nästan en vecka på sjukhus var av två på förslossningen tre på BB hotellet med medföljande problem för mamma och en på neo.

Nu återstår det antibiotika injektioner 2 ggr dagen på neo och förhoppningsvis utskrivning på måndag. Men vi är äntligen hemma!