medenskattimagen

Känns stundvis som jag går om kring med en torktumlare på magen. Vår skatt tumlar runt där inne och kan näst in till aldrig vara still. Förutom när folk vill känna de lilla livet röra på sig. De är nästan bara mammi och pappi som får känna. Litet busfrö är där inne som absolut inte gör något på kommando.

Idag när jag loggande in på bostader.boras.se för att söka en lägenhet som fanns tillgänglig fick jag en smärre chock. Hade ett erbjudande på en lägenhet? =O va händer där. Och desutom med så var sista dagen att svara idag och skulle visa anställningsbevis idag. Så fick rätt så mycket panik och var i chock. När de rätt upp sig så ringde jag bobutiken och fick förlängd tid att svara så vi vart inte ute yr leken igen.

Sen bar de av till bobutiken för att visa anställningsbevis, när de var gjort sa damen att jag var Godkänd och började prata om att skriva kontrakt om jag ville ha den när jag sätt den. Kopplade nog inte riktigt men enligt kompisen som var mer så tydde de nog på att lägenheten är vår om vi väl svarar ja. Va =O.

Försökte i alla fall få tag på kvinnan som hade lägenheten och fick komma och kolla nu på eftermiddagen. Kändes väl lite vemodigt då både kärleken och jag trivs jätte bra dr vi bor nu, men vi skulle behöva större för den lille och oss. Vart väl inte jätte impade först när vi kom till området, fast å andra sidan grät jag första gången vi kom till området vi bor i nu. Var i alla fall bara framsidan vid parkeringen som såg tråkig och skiten ut. Inne på gården var de grönt precis som vi bor nu med gräsmattor, och lekande barn vilket gav lite mer positiv upplevelse. Lägenheten sen var toppen, stort vardagsrum och lagomstort kök, fräsch badrum och fina tapeter. En tre på 75 kvadratmeter är precis lagom för vår familj. Så blir nog till att tacka ja till lägenheten och då blir de förhoppningsvis flytt i slutet på september början på oktober. Om inte de är så att jag missförstått tanten.

Har inte tackat ja än för känns som sagt vemodigt att lämna vår fina lägenhet med vår underbara balkong, blir faktiskt lite tårögd när jag tänker på de. Dumma hormoner =/. Men ja vi behöver tänka praktiskt också. Kommer dock inet bli jättte kul att flytta med en nyfödd + att lägenheten ligger två trappor upp utan hiss, men de reder sig. Blir nog ett ja ändå...

Nu rullar tiden på rätt långsamt igen och de mysiga veckorna med att vara gravid är över. Värk i höfterna är nu en vardag när jobbet är slut. Tar mig oftast igenom hela jobbdagen utan men de tar höften min igen sen. Blää säger jag. Kommer bli tungt att jobba periodvis men ska nog klara detta också. Men vill att den lille ska komma snart för ja är ärlig när jag säger att jag inte tycker att de där med att vara gravid är så himla fantastiskt.

Kan vara mysigt ibland när den lilel rör sig där inne och vist är de rätt häftigt att tänka att de är en liten människa där inne. Mitt eget kött och blod. Men ont i höfter, sömnlösa nätter, kissa minst 3 ggr varje natt och inte kunna somna om, inte kunna hitta en bekväm ställnng att sova i för bebiskul är i vägen är inte riktigt lika mysigt =/.

Men tycker ändå en sak är positivt att trots extra kilona och balongen till mage jag nu har så känner jag mig vacker. Det är faktiskt vacckert att vara gravid, gravida kvinnor i allmänhet är vackra. I alla fall innan de börjar samla alldelesför mycket vätska. Då kommer jag säkert förbanna mina ord och ångra varje sekund de jag nu skrev.

Men annars rullar livet på som de ska och jag har snart klarat av hela min första vecka på jobbet som självständig ssk. Rätt häftigt, trodde inte för ett år sedan att jag skulle vara här nu. Ha en examen, vänta ett kärleksbarn men den jag älskar och ha ett jobb som jag för de mesta tycker om också. Även om stressen ibland inte är lika kul. Livet rullar på nu åt rätt håll och de är mycket kul och spännande som kommer hända de närmsta året för vår lilla familj <3

Nu är helgen över oh den har varit minst sagt fullspäckad. Hela helgen har gått åt att göra mat inför examensbjudningen jag hade igår, så så mycket till ledigt blev de inte. Trevllgt var de och nöjd vart jag med resultatet men mycket energi tog de.

Idag har jag haft första riktiga dagen då jag gått själv. Och ja stundvis så tänkte jag, Vad har jag jätt mig in på egentligen? =/ Förstår inte hur än ska hinna med allt utan att delaa på sig själv. Stunder av tivel på att de är detta jag sla göra fyllde mig hela dagen. Kanske är för de var första dagen, men ja vet inte. Tycker ju om jobbet men måste bara hitta ett sätt att hinna med allt, men hur gör än det?. Alla andra hinner ju med, men förstår själv inte hur jag ska de. Koas i huvudt mest hela tiden och känns inte som jag har koll på något. Är bara så rädd att jag ska vara än sådan som ingen vill jobba efter för jag bara rör till de och lämnar över saker hela tiden =/. Blää ingen bra dag idag

Nu har jag gått själv i två dagar. Fått testa på de tidigare en planerat men de har funkat okej, men så rörigt de är i huvudet och känts som jag glömt typ hundra saker när jag gått hem på kvällen. Har som turvar varit extra sköterskor dessa kvällar så har funnits hjälpt att få. Förstår inte hur allt ska hinnas med, men lär mig de också kanske.

Känner verkligen av att jag är gravid i kroppen nu. På kvällarna när jag kommer hem är jag totalt slut i kroppen och har faktiskt en del ont i höfterna. Men på morgonen efter vila och sömna som ioförsig inte är jätte bra med alla kisspauser under natten så är jag fit for fight igen. Och så rullar de på. Jobb, trött och ont, sova och sen jobba igen. Men jag älskar de. ycker om att hålla ett högt tempo. Och de gör också att jag inte går och grubblar så mycket på allt annat. Och att denna graviditet lunkar på. Hoppas bara mina kollegor tycker att de inte är allt för rörigt när jag jobbar, för vissa stunder vet än inte riktigt vart än har sig själv. Men de kommer hoppas jag, vill ju inte framstå som världens virrpanna.

I helgen har jag och kärleken spenderat vår tid på tjörn hos hans föräldrar och firat student och tagit de lugnt. Skönt har de varit och komma bort och slappna av. Inga måsten och slippa tänka på mat och massa städ och annat. Har också på börjat projektet att renovera K:s gamla spjälsäng. Känns kul att vår lille ska få sova i en säng med lite historia.

Nu till de mindre roliga med helgen.. I lördags fick jag ryggverken från helvetet. Kunde inte sitta utan att de gjorde ont, inte ligga heller för den delen. De ända som lindrade var att jag gick. Inte alls kul och de gav inte med sig. Försökte lägga mig med kuddar mellan knäna och bakom ryggen men de hjälpte helt enkelt inte. Gick och la mig ändå och tänkte att nu är de väl kört att jobba, men på morgonen där på var verken som bortblåst. Så kunde pusta ut.

I söndags blev de en tur till Ikea, skulle bara köpa lite småsaker men blev en massa saker vi behövde till den lille. En spjälsäng + madrass, 2st bedsätt, madrasskydd, örngott, täcke, filtar, sovpåse, små handukar. Skötbord, skötbedd, badbalja och lite andra småsaker. Blev jätte mycket fint och nu är de mesrt småsaker som behöver köpas sen. Och spjälsängen ska målas så vi kan bedda i ordning. Tiden rullar verkligen iväg nu. Om lite mer en tre månader så har vi vår lilla bebis hos oss <3

Börjar verkligen käna i kroppen nu att jag är gravid. Har inte ont blir mest helt slut i kroppen. När jg kommer hem från jobbet så orkar ja inte göra något och typ stensomnar. Blir verkligen sjukt trött och på eftermiddagarna så har jag om jag ska vara ärlig rätt ont i höfterna. Men de släppper dagen efter och när jag jobbar och rör på mig, så länge de är så kommer d eoch funka att jobba. Trötthet efter jobbet kan jag stå ut med. Vill inte gå hem tidigt för tycker de är kul och jobba och behöver pengarna och erfarenheten så hoppas på att jag kommer kunna jobba.

Har bestämt mig nu att inte söka havandeskap i alla fall kommer lösa de med att ta ut halva semesterdagar om de behövs de sista veckorna och använda mig om den flex jag eventuellt kommer samla på mig. Skullle de bli problem får vi lösa de då. Känns bra och göra så här. Kanske kommer jag ångra de sen men förstuden är jag nöjd medd mitt beslut. Hoppas att de håller bara för tror jag kommer på psykiskt best om jag slipper gå hemma ooch vänta så mycket som möjligt.