Är tydligen gravid?!
Just nu känner jag inte så mycket alls. Känner mig inte gravid, vist mår jag lite illa men känns ändå inte på riktigt. I början räknade jag dagar och nästan timmar. Men nu så kan de gå dagar utan att jag tänker på de. Försöker säga till mig själv att de är normalt, men samtidigt är de svårt för de känns som de borde de. Och mitt liv bara rullar på som vanligt och känner vissa dagar som sagt inget. När folk på jobbet börjar prata om graviditeten så känns de nästan så, Jaha är tydligen gravid!? Funderar på om jag är konstig eller inte?
Vill bara att de ska börja hända saker så de blir mer verkligt...
Vill bara att de ska börja hända saker så de blir mer verkligt...
Härligt med folk som lyssnar...
Jaha då har min eminenta högskola gjort de igen. Jag bad skolan förra gången jag inte klarade min praktik att inte sätta mig på ett service hus igen så de inte alls fungerade för mig. Strukturen fanns inte och de gav mig i stort sätt inget alls. Och nu trots detta så hamnar jag åter igen på ett service hus. Innan kände jag mig bombsäker på att nu kommer jag äntligen bli färdig med helt plötsligt är de som bortblåst. Känner mig inte alls peppad för detta och känner mig bara sjuk uppgiven och orolig för att denna paraktiken kommer vara lika värdelös som de förra och att jag inte kommer få någon som helst koll på vad jag ska göra. Skit skolan, de säger att de ska göra allt för att stötta och hjälpa till så man ska klara sig men lik förbanat så gör de inte de. Snackar massa skit. Tappat lusten totalt och känns just nu som jag lika gärna kan skita i allt ihop. Kanske målar jag fan på vägen men vet hur lite de gav mig att vara på ett service boende förra gången...
Känns änna jobbigare också för att detta är sista chansen och de är så himla viktigt för våran lilla familjs skull att jag ska klara detta. Utan examen har jag inget jobb och inget att falla tillbaka på när jag varit mamma ledig och hru ska vi då försörja oss. Hatar min skolan och ångrar stort att jag inte kolla mer nogrant vad utbildningen hade att erbjuda...
Känns änna jobbigare också för att detta är sista chansen och de är så himla viktigt för våran lilla familjs skull att jag ska klara detta. Utan examen har jag inget jobb och inget att falla tillbaka på när jag varit mamma ledig och hru ska vi då försörja oss. Hatar min skolan och ångrar stort att jag inte kolla mer nogrant vad utbildningen hade att erbjuda...
vita lögner
Jag har funderat en hel del de sista runt min graviditet och hur jag känner in för allt. Har vissa stunder haft lite dåligt samvete för att jag inte är helt lyrisk och lycklig över att vi ska ha en liten. Vissa dagar känner jag inget allt, och ibland känns de som tt omgivningen är mer glada än jag själv är. Jag tror egentligen att de är ganska vanligt att man inte känner den där totala lyckan hela tiden, ,men ändå snackas de ofta om hur fantastiskt de är att vara gravid och ja de byggs något form av krav att man ska vara så lycklig. Men många gånger är de inte så, känner många som så klart vill ha en bebis, men mår skitdåligt och där hela graviditeten går åt till att må dåligt och de hinner aldrig känna den där lyckan. Och de mår dåligt över de. Och jag kan förstå de, men de är inte alltid fantastiskt att vara gravid. Tror de som ligger hukade över toastolen kan hålla med. Fast känns som vissa försökr hålla skenet upp om att de tycker de är så underbart, men själv har jag svårt att tro de. Varför ljuga och ge skeneet av att allt är bra. De gjorde jag till en början men nu är jag ärlig. Är inte super lycklig alltid, och känner mig inte alltid glad.
Vist har jag till viss del varit glad när jag känt symtom, men vissa dagar har jag bara velat skita i detta. Och då har jag inte ens spytt något alls. Min poäng med detta är att jag annser att ingen ska behöva känna sig dum eller skämmas för att man inte är lycklig i sin graviditet för i slutändan är de ju barnet som man vill ska komma. Även om hormoner och annat gör att man i nuet inte längtar och bara vill ge upp för att man mår så piss. Det är OKEJ att inte vara lycklig 24/7
Vist har jag till viss del varit glad när jag känt symtom, men vissa dagar har jag bara velat skita i detta. Och då har jag inte ens spytt något alls. Min poäng med detta är att jag annser att ingen ska behöva känna sig dum eller skämmas för att man inte är lycklig i sin graviditet för i slutändan är de ju barnet som man vill ska komma. Även om hormoner och annat gör att man i nuet inte längtar och bara vill ge upp för att man mår så piss. Det är OKEJ att inte vara lycklig 24/7
Cellprovtagning
Jag då har man gjort sitt första cellprov då. Jag som hoppades på få slippa i och med min graviditet men hade jag bara varit tre veckor till gången så hade jag inte behövt. Men dumt att skuta på saker så var väl lika bra att få gjort de idag.
Men usch va obehagligt de är att behöva ta av sig och vresa inför en vilt främmande människa. Inte alls kul. Känner sig så naken, exposed och rädd. Tur att de bara är var trejde år. Men kommer ju bli mer vresande när de är dags att föda barn. Hoppas jag känner mig lite mer bekväm med de då, för nu började jag nästan gråta. Tror väl kanske att än inte tänker lika mycket på de när man ska klämma ut ett barn, kanske är lite mer fokus på smärta och att faktiskt se till att få ut de lilla livet. Men tycker allt att de är lite orättvist att vi kvinnort förutom att ha mens, också ska vara tvugna att ta massa prover och vresa (frivilligt men dumt om man inte gör de) så ska vi behöva föda barn (som viserligen är något helt fantastiskt) och sen kommer klimakteriet. Hmm inte något rättvisa i Guds skapelse.
Nu lyckades jag kläma in Gud också. Ja vist är jag troedne men ibland undrar jag om Gud inte är för jämliket. Någon rättvisa tycker jag de borde vara. Men Herren hade väl en mening med de också. Va vet jag?
Nu lyckades jag kläma in Gud också. Ja vist är jag troedne men ibland undrar jag om Gud inte är för jämliket. Någon rättvisa tycker jag de borde vara. Men Herren hade väl en mening med de också. Va vet jag?
Dags att ta tjuren vid hornen
Idag var de dags att ta tjuren vid hornen igen och registrera mig för att kunna göra klart min sjuksköterskeutbildning. Kändes igår bara så skönt att de snart ska sättas igång med praktik och längtar bara efter att bli klar. Men så fort jag satte mina fötter i skolan blev jag osäker och började tvivla på mig själv igen. Tänk om jag inte klarar de denna gången? Vet inte om jag känner dessa tvivel nu för att denna gången är de så himla mycket viktigare att jag klarar mig för vår lilla familjs skull. För knodden och för oss. För blir jag inte klar så måste jag hanka mig fram tre år till om inte mer.
Osökerheten som smög sig på blev heller inte bättre när läraren snackade med mig om att de är viktigt att jag har en träff med min vfu lärare för att jag ska kunna peka ut mina svagheter. Vilka svagheter? Har jag några svagheter kvar fast de inte känns så? Är jag bara för blind för att se dem? Tänk om jag bara inbilat mig själv att jag är redo? Blev helt plötsligt livrädd för hur detta ska gå´. Säkerheten och längtan efter att få sätta igång och bli klar blev som bortblåst och nu känner jag mest magont över hur detta ska gå. Hoppas att den släpper tills de är dags för praktiken om tre veckor. Speciellt efter som jag ska ut i kommunen nu igen och där känner jág mig osäker på rutiner och gräjer och tror knappast de blir bättre av att jag tvivlar på min egen förmåga.
Hoppas verkligen att de är mina hormoner som spökar och inget annat...
vecka 12
Helt sanslöst var tiden börjar rulla på nu. Är snart förbi 12 fulla veckor och går in i andra trimestern. Då kan man tydligen känna sig lite säkrare. Men säker kan man ju aldrig vara. Så lika braa och njuta och inte tänka på hur säker eller osäker man ska vara. Försöker bara njuta av varje sekund nu och leva fullt ut.
Föresten så ska jag sluta säga att de känns jobbitg när symtomen är borta. För idag fick jag tillbaka de "kära" illamåendet. Det är ju inte super besväligt i vanliga fall men imorse så kändes de faktiskt som jag skulle kräka. Dumma hormonnivåer.
Annars rullar de på som sagt. Och känner mig mer och mer lyrisk över de som komma skall. Har nog faktiskt börjat förstå att detta är på riktigt. Vi ska faktiskt då en liten knodd. Det är lite läskigt och och de gör att jag grubblar ändel Vissa kvällar när jag ska sova så går inte de på grund av alla tankar.
Hur ska vi bli som föräldrar? Kommer jag klara min examen? Hur kommer jag bli som sjuksyrra?
Hur kommer de funka ekonomiskt men en liten? Va händer om vi mot all förmodan går isär? Tänk om jag inte kommer kunna amma? Vad behöver den lille?... The list goes on and on...
Är nu rätt glad över att de faktiskt är nio månader man får vänta på den lille, för hur lycklig och glad man än är så är de en stor omställning att få en liten. Och de behövs nog en rätt lång period för att faktiskt förbreda sig för den stora förändringen de faktiskt är att få en liten ^^
Föresten så ska jag sluta säga att de känns jobbitg när symtomen är borta. För idag fick jag tillbaka de "kära" illamåendet. Det är ju inte super besväligt i vanliga fall men imorse så kändes de faktiskt som jag skulle kräka. Dumma hormonnivåer.
Annars rullar de på som sagt. Och känner mig mer och mer lyrisk över de som komma skall. Har nog faktiskt börjat förstå att detta är på riktigt. Vi ska faktiskt då en liten knodd. Det är lite läskigt och och de gör att jag grubblar ändel Vissa kvällar när jag ska sova så går inte de på grund av alla tankar.
Hur ska vi bli som föräldrar? Kommer jag klara min examen? Hur kommer jag bli som sjuksyrra?
Hur kommer de funka ekonomiskt men en liten? Va händer om vi mot all förmodan går isär? Tänk om jag inte kommer kunna amma? Vad behöver den lille?... The list goes on and on...
Är nu rätt glad över att de faktiskt är nio månader man får vänta på den lille, för hur lycklig och glad man än är så är de en stor omställning att få en liten. Och de behövs nog en rätt lång period för att faktiskt förbreda sig för den stora förändringen de faktiskt är att få en liten ^^
Tänkte bjuda på en bild på de blivande föräldrarna också
kläderna har anlänt...
Idag kom kläderna som jag köpte till knodden för en vecka sedan på tradera. Hur gulliga som hälst, de mesta var jätte fint. En del var rätt tråkigt. Men vadå 176kr för 100 plagg är inte dåligt.
Känns helt fantastiskt och kolla på de små kläderna och tä nka att om mindre en sju månader kommer våran skatt att fylla ut de där små pyjamasarna, små strumporna och byxorna. Helt galet och blir varm i hela kroppen när jag tänker på de =). Räddslan för att något ska hände har nästan helt släppt och idag går jag in i vecka 12 (11+0). Bara en vecka kvar till de magiska 12 veckorna...
p.s tänkt lägga upp bilder på några av mina favoriter, men hittar inte kameran. Så de får komma senare ^^
Känns helt fantastiskt och kolla på de små kläderna och tä nka att om mindre en sju månader kommer våran skatt att fylla ut de där små pyjamasarna, små strumporna och byxorna. Helt galet och blir varm i hela kroppen när jag tänker på de =). Räddslan för att något ska hände har nästan helt släppt och idag går jag in i vecka 12 (11+0). Bara en vecka kvar till de magiska 12 veckorna...
p.s tänkt lägga upp bilder på några av mina favoriter, men hittar inte kameran. Så de får komma senare ^^
Chefen vet...
Nu har jag berättat för den som jag har haft mest åger för. Nu vet chefen. Har känt mig skit dum för hade ju blivit lovad ett vik till sista december och nu kan jag antagligen bara jobba till början av agusti. Men hon reagerade jätte positivt och gratulerade. Typiskt mig att måla fan på väggen. Nu känns de ännu bättre allt. Bara rästen av jobbet kvar nu, men de känns inte lika jobbigt när jag fått berättat för bossen ^^
Snart kan vi ju till och med gå ut med allt på facebook :P för de är väl så att de som inte finns på facebook är inte sant =D =P
Snart kan vi ju till och med gå ut med allt på facebook :P för de är väl så att de som inte finns på facebook är inte sant =D =P
Konstigt speciellt
Idag fick min pappa reda på att jag var gravid. Det känns konstigt men vädligt speciellt att ha berättat för honom. Det var inte riktigt planerat och berätta. Har dragit mig för att berätta för pappa mycket för att våran relation inte har varit den bästa och vi inte direkt stått varandra nära sedan jag var väldigt liten. Sedan är hans syn på livet inte riktigt den samma som min vilket gjorde att jag inte viste hur han reaktion skulle bli. Kanske har mycket fördomar om min pappa och byggt upp en bild av honom som kanske inte helt stämmer pga att våran tidigare anstängda relation. Men hande nog alltid lite fel.
Vilket fall var alltså inte tanken att berätta idag. Skulle bara ringa och gratta pappa på sin födelsedag. Helt vanligt grattis lite småprat och så hej då. Men så när vi pratat lite granna och samtalet började avrundas så kommer frågan.
- Hur är de i livet annars då? Inga barn på gång eller så?
Va tänkte ja?! Vart kom den frågan ifrån?! Inte direkt så att jag prata barn med pappa.
Men när frågan kom så kändes de som lite granna att de är nu eller aldrig så jag sa:
- Ja nu när du frågar så är de kanske så att jag kanske är lite gravid! =O
Pappa lätt faktiskt uppriktigt glad men frågan kom ändå som jag förväntade mig då pengar är viktigt förr far min om jag i alla fall skulle hinna klart med skolan innan ungen ploppade ut? :P inte förvånad över frågan. Känns skönt att pappa vet...
Vilket fall var alltså inte tanken att berätta idag. Skulle bara ringa och gratta pappa på sin födelsedag. Helt vanligt grattis lite småprat och så hej då. Men så när vi pratat lite granna och samtalet började avrundas så kommer frågan.
- Hur är de i livet annars då? Inga barn på gång eller så?
Va tänkte ja?! Vart kom den frågan ifrån?! Inte direkt så att jag prata barn med pappa.
Men när frågan kom så kändes de som lite granna att de är nu eller aldrig så jag sa:
- Ja nu när du frågar så är de kanske så att jag kanske är lite gravid! =O
Pappa lätt faktiskt uppriktigt glad men frågan kom ändå som jag förväntade mig då pengar är viktigt förr far min om jag i alla fall skulle hinna klart med skolan innan ungen ploppade ut? :P inte förvånad över frågan. Känns skönt att pappa vet...
Sämsta starten ever
Sov ur uselt i natt. Kunde inte komma till ro fast jag var skit trött så lyckades jag inte somna ordentligt. Trots att jag inte är lika svullen längre så kändes de som att magen var i vägen och hur jag än låg kändes de obehagligt och obekvämt för magen. Verkligen inte en bra start på en ny arbetsvecka =/
Funderar en del över de där om när man ska berätta på jobbet också. Folk på jobbet börjar misstänka saker så känns som att det kanske är dags att berätta för chefen. Känns mäst schysst också då hon erbjudit mig ett vik fram till sista december och vet ju inte om jag kommer jobba något i höst än. Vill jobba men vill ju också vara hemma med min knodd. Så med tanke på att jag trivs så bra där jag är nu så vill jag inte sumpa att få komma tillbaka dit kanske till nästa sommar. Har verkligen hittat en arbetsplats där jag trivs så vill hålla mig på god fot med chefen ^^
Funderar en del över de där om när man ska berätta på jobbet också. Folk på jobbet börjar misstänka saker så känns som att det kanske är dags att berätta för chefen. Känns mäst schysst också då hon erbjudit mig ett vik fram till sista december och vet ju inte om jag kommer jobba något i höst än. Vill jobba men vill ju också vara hemma med min knodd. Så med tanke på att jag trivs så bra där jag är nu så vill jag inte sumpa att få komma tillbaka dit kanske till nästa sommar. Har verkligen hittat en arbetsplats där jag trivs så vill hålla mig på god fot med chefen ^^
Knodden har fått kläder som väntar
Vagnen är redan fixad. Ska hämtas i Göteborg hos syster i mars. Och nu har knodden även fått sina första kläder, som om några dagar kommer ligga och vänta. Kanske är tidigt men kunde inte låta bli. Ett klädpaktet md 100 plag för 170 kr tycker jag är ett bra kap. Kanske inte är de snyggaste kläderna men behövs en del till den lille om de inte ska behöva tvättas för jämnan. Vad jag försått från andra. Så vist ska de köpas lite finkläder också men en bebis bryr sig nog inte så mycket om färjer och mönster den lille vill nog bara ha något på kroppen. fina kläder är mest för oss föräldrar, men som sagt kommer nog köpa en del nytt och lite finare kläder också men detta blir ett bra starpakt ^^
känns hel bra och njuter verkligen fullt ut, trots hormon överflöd som leder till utbrott. De är ju trots allt inte jag som lider mest av dem :P
känns hel bra och njuter verkligen fullt ut, trots hormon överflöd som leder till utbrott. De är ju trots allt inte jag som lider mest av dem :P
från 0 till 100 på en millesekund
Dessa graviditets hormoner är inte direkt lätt att handskar med alla gånger. Inte för mig men framför allt inte för min kärlek. Idag har han verkligen tagit hand om mig hela dagen, bakat bröd och bullar handlat mat. Han ser till så att allt rullar här hemma när jag helt enklet inte orkar rör på mig.
Så på en sekund för att han råkar säga något som jag missförstår börjar jag stört lipa och få världens vredesutbrott. Nu i efter hand vet ja att de var för att jag ville få lite närhet och att han skulle hålla mig sällskap och inte sitta vid den där dumma datorn just den sekunden. Men d höll min värld på att rasa sammn (eller de kändes så då i alla fall) stakarn. Vist kanske de låg en del i att jag blev upprörd men alla den ilska och de stora krokodiltårarna förkänade han nog inte. Inte lätt de där med hormoner. Men de är helt enkelt något han får ta de är en av baksidorna med att de är vi kvinnor som får bära på de små ^^ helt underbart är de, men inte lätt alla gånger.
Så något måste väl männen få för att så att säga få dela lite på böran :P eller kärleken skulle man väl också kunna säga att man delar på :P
Så på en sekund för att han råkar säga något som jag missförstår börjar jag stört lipa och få världens vredesutbrott. Nu i efter hand vet ja att de var för att jag ville få lite närhet och att han skulle hålla mig sällskap och inte sitta vid den där dumma datorn just den sekunden. Men d höll min värld på att rasa sammn (eller de kändes så då i alla fall) stakarn. Vist kanske de låg en del i att jag blev upprörd men alla den ilska och de stora krokodiltårarna förkänade han nog inte. Inte lätt de där med hormoner. Men de är helt enkelt något han får ta de är en av baksidorna med att de är vi kvinnor som får bära på de små ^^ helt underbart är de, men inte lätt alla gånger.
Så något måste väl männen få för att så att säga få dela lite på böran :P eller kärleken skulle man väl också kunna säga att man delar på :P
Har börjat njuta fullt ut
Idag går jag in i vecka 11 och känner att nu kan jag på något vis börja njuta på allvar. Vet inte hur de kommer bli men känner att de är ingen idee att gå och oroa sig. Känner mig bara så lycklig över att vi väntar en liten. Ett lugn har innfunnit sig och är bara glad och ro fylld ny. Har en liten i min mage som växer sig starkare och större för varje dag som går och i september får vi äntligen träffa den lille. I september =)
Har till och med vågat börja kolla p kläder på allvar. Kanske tidigt än men har hittat fina klädpaket på tradera och tidigt eller ej så kommer jag nog buda på dem nu. Kan inte låta bli. Sp gulligt med små bebiskläder. Sen får människor tycka som de vill. När de känns rätt ska man slå till om någon skulle fråga mig när man ska köpa. Inte direkt så att jag köpt hela kittet än ^^
Har till och med vågat börja kolla p kläder på allvar. Kanske tidigt än men har hittat fina klädpaket på tradera och tidigt eller ej så kommer jag nog buda på dem nu. Kan inte låta bli. Sp gulligt med små bebiskläder. Sen får människor tycka som de vill. När de känns rätt ska man slå till om någon skulle fråga mig när man ska köpa. Inte direkt så att jag köpt hela kittet än ^^
Vecka 9+4 och inskriving
Idag har jag och kärleken varit på inskrivning på MVC. Känns mer verklig nu även om de är en hel evight tills man får se de lilla livet. Snackade om livsstils gräjer och att man faktiskt inte behöver gå upp i vikt under graviditeten så ska försöka undvika att gå upp om inte annat gå upp så lite som möjligt. Så måste se till att komma igång att träna igen, har haft noll energi de senaste veckorna. Men senast nästa vecka ska jag sätt igång igen för min och bebbens skull.
Annars fick jag en ny tid för provtagning och att prata om jag eventuellt vill ha kontakt med en dietist för att hjälpa mig med att gå upp så lite som möjligt för har redan för många kilon. Sedan ska jag eventuellt fundera på om jag ville ha fysiskt aktivitet på recept. Har inte riktigt förstått vad de är men ska läsa lite mer.
Sedan fick vi tid för att se den lille 18 april och de är ju en helt evighet dit så kommer bara gå och längta dit...
Annars fick jag en ny tid för provtagning och att prata om jag eventuellt vill ha kontakt med en dietist för att hjälpa mig med att gå upp så lite som möjligt för har redan för många kilon. Sedan ska jag eventuellt fundera på om jag ville ha fysiskt aktivitet på recept. Har inte riktigt förstått vad de är men ska läsa lite mer.
Sedan fick vi tid för att se den lille 18 april och de är ju en helt evighet dit så kommer bara gå och längta dit...
nervsammanbrott och middagar ensam
Usch idag var en sådan där dag då jag vara ville gräva ner mig under täcket. Började med att jag sov helt uselt och kände mig som en överkörd grävling när jag vakande. Inte en helt kul dag att ta sig till jobbet och deyt var ju inget plus att termometern visade -18C inte så kul. Frös mina stakars lår av mig och de gjorde inte humöret bättre.
Jobbbet blev inte bättre heller när de kändes om att jjag fick göra allt själv i morgonarbetet på jobbet. En vanlig dag så hade jag nog inte alls upplevt de som stressigt men gravid och fylld av hormoner så börjad jag nästan grina direkt på morgonen. Sedan gick de bara sämre och smäre och vid lunch tid när ssk satt och råndade brast de. Folk ropade efter mig, en patient skulle på toa, en skulle vändas och en behövde bytas på och en fjärde skrek efter kaffe. Då kom tårarna i mina tårkanaler. När sedan nästan blev biten så brast de lite, droppen som fick bägaren att rinna över var när jag kom på att de glömts att beställa mat till två nya patienter så brast de och jag började gråta helt hysteriskt. Sjukt pinsamt =/ Hormonerna spelade mig ett räjelt spratt och sedan blev de inte bättre för att jag aldrig kom iväg på lunch. Inte min dag och när jag entligen fick gå hem grät jag näst av lycka =P
En anna sak som är jobbig just nu är hur känslig jag är för matos. Så fort jag känner doften så börjar jag kvälja. Inte all mat, främst väldigt kryddat mat och typ fet mat somluktar. Detta gör att de allt oftare leder till att kärleken får sätta sig i köket och äta för han alltid ska krydda sönder sin mat. *Urk* Hade gärna ätit tillsmmans men är aldrig så nära på att kräkas som när han kommer med sin "äkliga" mat.
Är de inte underbart att vara gravaid. Försöker verkligen njuta av hormonrubbningar och känsligheten för matos...
Jobbbet blev inte bättre heller när de kändes om att jjag fick göra allt själv i morgonarbetet på jobbet. En vanlig dag så hade jag nog inte alls upplevt de som stressigt men gravid och fylld av hormoner så börjad jag nästan grina direkt på morgonen. Sedan gick de bara sämre och smäre och vid lunch tid när ssk satt och råndade brast de. Folk ropade efter mig, en patient skulle på toa, en skulle vändas och en behövde bytas på och en fjärde skrek efter kaffe. Då kom tårarna i mina tårkanaler. När sedan nästan blev biten så brast de lite, droppen som fick bägaren att rinna över var när jag kom på att de glömts att beställa mat till två nya patienter så brast de och jag började gråta helt hysteriskt. Sjukt pinsamt =/ Hormonerna spelade mig ett räjelt spratt och sedan blev de inte bättre för att jag aldrig kom iväg på lunch. Inte min dag och när jag entligen fick gå hem grät jag näst av lycka =P
En anna sak som är jobbig just nu är hur känslig jag är för matos. Så fort jag känner doften så börjar jag kvälja. Inte all mat, främst väldigt kryddat mat och typ fet mat somluktar. Detta gör att de allt oftare leder till att kärleken får sätta sig i köket och äta för han alltid ska krydda sönder sin mat. *Urk* Hade gärna ätit tillsmmans men är aldrig så nära på att kräkas som när han kommer med sin "äkliga" mat.
Är de inte underbart att vara gravaid. Försöker verkligen njuta av hormonrubbningar och känsligheten för matos...
Mannagryns gröt och ölkorv
Jaha då var man åter igen i mönster av ensidigt ätande. De ända jag känner att jag kan äta utan att kvälja är mannagryndgröt och knäckebröds smörgåsar och kanske en mjuk ibland. Dock gick de idag även ner en ölkorv :P
Annars är de som vanligt extremt trötthet som gör sig mest till känna. Idag vid fyra när jag kom hem så tänkte jag nästan borsta tänderna och krypa till kojs. (De gjorde jag nog aldrig frivilligt när jag var liten) Men tog mig i kragen och sa till mig själv att innan Bollibompa är de inte okej att sova och efter den där ölkorven så vakande jag mirakulöst upp ur min dvala. Kanske är ölkorv som mitt upp piggande medel. Hoppas dock inte de för ölkorv är rätt dyrt och vår ekonomi skulle inte gilla om jag började konsumera ölkorv som typ druvsocker =P
Men ska försöka njuta av denna extrema trötthet. Bortsätt från de så märker jag att hormonerna spökar för håll på att börja frina på jobbet idag när de blev lite körigt. I vanliga fall jobbar jag bara på men blev änna för mycket där ett tag. Urk!!!
Annars är de som vanligt extremt trötthet som gör sig mest till känna. Idag vid fyra när jag kom hem så tänkte jag nästan borsta tänderna och krypa till kojs. (De gjorde jag nog aldrig frivilligt när jag var liten) Men tog mig i kragen och sa till mig själv att innan Bollibompa är de inte okej att sova och efter den där ölkorven så vakande jag mirakulöst upp ur min dvala. Kanske är ölkorv som mitt upp piggande medel. Hoppas dock inte de för ölkorv är rätt dyrt och vår ekonomi skulle inte gilla om jag började konsumera ölkorv som typ druvsocker =P
Men ska försöka njuta av denna extrema trötthet. Bortsätt från de så märker jag att hormonerna spökar för håll på att börja frina på jobbet idag när de blev lite körigt. I vanliga fall jobbar jag bara på men blev änna för mycket där ett tag. Urk!!!
