medenskattimagen

Imorgon paserar jag äntligen mållinjen för fyra års slit. Imorgon är de examensdags och jag ska få mitt examensbevis och hämta ut min sskbrosch =). Ska bli få skönt på dessa slitsamma och utröttande studie år. Nu kan äntligen fokus läggas på jobba och att inom en snar framtid ta hand om vår lilla bebis =).

Mycket har hänt de senaste året. För ett årsedan imorgon så tog vi vårt pick och pack och flyttade till nya stad. Staden var borås. Viste egentligen inte vad denna flytt skulle ta oss men den har tagit mig och kärleken långt. Så långt som en examen och kärlekens start på en utbildning som kommer passa honom galant.

En vecka efter flyttenbörjade på mitt nya jobb som skulle komma att bli min väg tillbaka till lusten att bli sköterska. Första dagen var jag livrädd och övervägde starkt att inte gå dit. Men så glad jag är att jag gjorde de. Har mitt jobb att tacka för att jag nu äntligen i mål och mina underbara kollegor. Givetvis så är mina nära och kära också en del av de, men jobbet och kollegorna har jätt mig kunskap och uppmuntrande ord i arbetet jag utfört som lyft mig väldigt mycket. Nu ska jag få slita på brevid mina underbara kollegor i en ny yrkesroll som jafg ser fram emot enormt mycket. Kommer bli slitit men me bra kollegor och ett utmanande jobb så kommer lusten hållas uppe.

Sen blir de inte jätte långtid på avdelningen innan den lille kommer vilket är tråkigt för hade velat jobba lite till med kollegorna och min nya yrkesroll. Men vi ska få en liten skatt som jag ska ge all min tid och kärlek ett tag. Men ingen kan ta ifrån mig att Imorgon är jag på papper färdig Sjuksköterska och hoppas att jag om ett år åter igen är tillbaka hos mina underbara kollegor.

Det är nu dags att söka graviditetspenning och skicka in moderskapsintyg för att få de. Men nu börjar jag fundera hur jag ska göra. Hade tänkt att jobba till och med 7:e auguati. Men sen pratade jag med chefen igår och då blir jag osäker. Vill ju jobba så länge som möjligt och går kanske och lösa så jag kan jobba ytterligare några veckor men knske gå ner i tid och då isället få arbetsuppgifter ssom inte innebär något fysiskt tungt arbete. Hade ju varit toppen. Men samtidigt säger ju många att det kan vara bra att vara hemma lite innan BF för att förbreda sig och än kan ju bli rätt tung framåt slutet. Är himla kluven hur jag ska göra och gör mig ännu mer stressad när de folk säger att jag borde skickat in papprena igår.

Har verkligen haft nada tid och tänkt på detta innan och nu så slåss allt emot mig på en gång. Kan inte bestämma mig. Gå hem tidigt  gör ju att jag får tid att förbreda mig, men tror också jag kommer bli helt nipprig. Att fortsätta jobba kommer vara mer ekonomiskt och jag får mer erfarenhet i ryggen innan jag går på mammaledighet. Men frågan är då vad jag ska välja? Kan ju alltid sjukskriva mig från den åttonde  om de skulle vara så och ta ut min semester som jag har också om de skulle krisa.


Så inte nog med att massa papper ska fyllas i och skickas in, jag måste också bestämma mig hur jag ska göra typ nu!

Igår var jag på besök på MVC för att träffa min Barnmorska. Det var första gången sedan vecka 16 så var ett tag sedan. Besöket började med att de skulle ta blodsocker värde. Det försökte sticka mig kapillärt menn efter en smärre panik attack fick jag min vilja igenom och de fick ta provet venöst istället. Pinsamt för mig och jobbigt för dem. Tyckte väl säkert jag var världens shopigaste.

Sockret tog jag föresten för besöket innehöll också att jag skulle göra en glukosbelastning. Vilket innebär att det tar ett socker värde, sen får man dricka sockervatten. Usch, trodde jag skulle kräkas flera gånger. Tycker om söta saker men inte att dricka rent socker. Vidrigt var det, blir inte direkt godare när än är svin hungrig efter ha fastat sedan kvällen innan =/. Men sockrert vart i alla fall bra både före och efter vilket var skönt. Men äckligt var de och konstigt mådde jag hela dan. Kände mig små yrslig och allmänt konstig. Ingen trevlig upplevelse.

Vad som var mysigt med besöket var att jag fick lyssna på den lilles hjärta. 152slag/minuten slog den lilles hjärta. Äskade skatt, innan har jag bara fått se den lille, nu fick jag också höra den lilles hjärta. Häftigt! Magen mättes och SF måttet var 25 så de var godkänt. Nästa besök blir vecka 29, så blir allt lite  tätare nu =)

Idag är de desutom med 100 dagar kvar till BF

Igår så gick jag och kärleken ut och åt. Tyckte att vi kunde unna oss de. Går typ aldrig ut och äter eller hittar på saker överhuvud taget så blev Jensens Bofhus på min lediga dag. Kostade några kronor men det var de värt.  Känner att vi kommer kanske inte kunna unna oss och göra så mycket när den lille kommer sen så vi får passa på medans vi kan lite granna. Tror att de är viktigt att njjuta lite extra av varandras sällskap för sen blir det antagligen mindre tid för varandra och mer tid för vår lilla skatt.

Det blev i alla fall var sin tre rätters meny. Jag åt Natchos, Bygg-själv-burgare och allt du kan äta mjukglass. Kärleken åt en snackskorg, fläskfile och potatisgratäng och också allt du kan äta glass. Båda ångrade lite valet av tre rätters då det blev lite mycket. Stappalde hem och var nog rätt illamående båda två. Men gott var de och mysigt.

Det senaste dagarna har varit rätt hektiska. Både på jobbet men också utanför.

Börjar verkligen bli lite nojig för hur jag ska klara av att jobba i sommar. Kan knappt hålla koll på mig själv. Är jätte rörig och har ingen koll känns de som. Hur ska jag då klara av att ta hand om 8 nio patienter. Huh, aja har några veckor kvar av brevidgången så får hoppas att jag kommer in i det.

Var och gjorde nytt sånt där änning otrevligt cellprov som vi kvinnor bör göra. Finns så mycket underbart med att vara kvinna. Gjorde mitt första i februari som då visade att jag hade cellförändringar som jag på de nya besöket fick reda på var CN3 eller vade de nu heter. Vilket är svåra cellförändringar. Blev lite orolig då jag är rätt orolig i själen. Viste nästan att de skulle vara så då de var angelägna om att jag skulle göra nytt cellprov fast jag är gravid. Vilket fall så betyder detta att jag efter graviditeten kommer behöva göra en kirurgisk konisering där man tar bort en liten bit av livmodertappen vad jag förstår de som. Lite läskigt, men himla tur att denna screerning görs, för den har minskat antalet som drabbas av livmoderhalscancer. Men är ju inte direkt en  trevlig historia att göra de. Ska ju inte kännas så mycket men jag fick ont, höll på och kräkas, men nu är de gjort. I med att de inte åtgärdar de nu så ska jag på nya kontroll i vecka 34 av graviditeten för att se så förändringarna inte blir värre. Usch, men soms sagt bra att de görs.

Trevligaste med den här undersökninge var att jag fick se vår lilla skatt igen. Läkaren tyckte jag skulle få en trevlig avslutning på något som var en jobbig undersökning.

Som jag sagt innan är det inte alltid underbart att vara gravid. Idag var de en sådan dag. 25 grader varmt ute och ännu varmare inne på jobbet var de första som idag gjorde att jag inte var jätte nöjd med att vara gravid. Svettades som en gris, arbetskamraterna hävdade  att det inte var så varm, Men seriöst vart ju en himla bastu. Drack nog tre liter vatten under dagen och kände mig ändå uttorkad när jag kom hem.

Sak numer två som gjorde mig lite mindre exalterad över själva graviditeten var jag att jag upptäckte två gigantiska bristningar på magen idag. Inte alls okej, ser ut som två stora ärr. Försöker intala mig själv att de är något fint och att de visar på de fantastiska som jag bär på i min magen. Men just nu käns det inte direkt toppen. Så ikväll har jag frenetiskt smörjt med hudkräm på magen och hoppas de ska varra början till att undvika fler av de där gigantiska bristningarna. Ska försöka införskaffa någon av de där mirakelsalvorna som vissa hävdar fungerar också. Får la se. Men som sagt, försöker övertala mig själv att lära mig älska mina bristningar =/

Annars har den lille rörtsig en hel del som vanligt nu, en livlig krabat där inne. Hoppas de är lugnt tills jag ska sova bara så jag kan få sova lite i alla fall. Vaknar som de är nu två gånger varje natt, en gång runt halv två och en gång exakt 05.05. Den sista tiden tycket jag kunde ändrats tills min klocka ringer, men min blåsa håller inte med. Isn´t it lovely!

Idag går in i vecka 25 och nu lever vår lilla rövare i magen mest hela tiden. Häftigt ändå att de växer en liten i min mage, fast  de är inte lika kul när än ska sova och bebis inte riktigt tycks vara nöjd med hur jag än ligger. Nej där ska du inte ligga mamma, men tror du att de där är bekvämt för mig mamma? Hallå det där är ingen bra dil för mig? Och sen lugnar de ner sig tills precis innan än ska somna in så börjar busfröt när inne sparka på blåsan. INTE kul, men de örat lyssnar inte den lille med.

Men ändå rätt häftigt att det rör sig så mycket nu. Och vad som är ännu mer häftigt är att nu kan man ibland också se den lilles spakrar utan på magen, de lixom rycker till när skatten sparkar som mest. Och desutom  med så kan pappa känna nu också. Så nu så får båda känna den lille sparka och se med våra egna ögon. Men som sagt inte alltid lika kul. Men tiden rullar på och inte allt för lång tid kvar till den lille kommer ut till oss. Har så mycket kärlek att ge så längtar massor =)

Igår så spenderade vi tre och en halv timma gående på Borås vår marknad. Var jätte mysigt, tycker om när de är mycket folk i rörelse och alla saker som säljs. Brukar inte tycka om och fönster shoppa men när de är markand så är de änna de som är gräjen. Mysigt och var skönt att känna att de inte fanns någon tid att passa. Börjar verkligen sjunka in att de inte är mer skola nu. Att jag inte hela tiden behöver ha något som hänger över mig, och att när jag är ledig är jag verkligen ledig =) ett tag till i alla fall.

Som sagt gillar markander men mina fogar tyckte inte lika bra om de. När vi skulle knalla hem från stan så började jag känna mig väldigt trött i kroppen och höfterna gjorde en hel del ont. Inte så himla kul, men så är de. Blev till att ta en eftermiddags lurs när jag kom hem och blev till att ligga på soffan resten av kvällen.

Fast de brukar vara så mina kvällar ser ut just nu. Efter jobbet kommer jag hem och somnar på soffan 1 och en halv timme för att sedan inte orka göra så mycket annat än att ligga på soffan. Jobbet tar ut sin rätt, och första veckan var ändå lindrig. Lär bli tynger sen. Men men får se hur länge jag orkar. Börjar inse att jag kanske måste tänka om angående hur länge jag ska jobba, men vi får se.

De senaste två veckorna har vår skatt <3 i magen börjat ta i med sina sparkar, känns som att de är riktade sparkar och rejäla är dem. Pappa har så gärna velat känna han med men när handen legat på magen så har bebis inte behagat att sparka en ända spark. Men idag så fick pappa äntligen också känna den lille där inne. De där starka sparkarna kommer mest nattetid men ibland på eftermiddagen, och idag tyckte väl då den lille där inne att pappa också ska få ett litet livstecken =).

Mysigt är de att nu får både jag och kärleken känna de lilla livet som växer i min mage. Det är verkligen fantastiskt att i mig så finns de en liten som blir större och större varje dag ^^ Längtar så till den lille kommer ut till oss. Jag kanske borde njuta av den här graviditeten men ja vet inte om jag tycker der egentligen är så mycket att njuta av. Lite sparkar är väl mysigt, fast faktiskt rätt obehagligt ibland också, speciellt när den lille lägger in riktiga kickboxsparkar mot blåsan. Men vist se är väl lite häftigt, men resten då. Vikt uppgång som nu har passerat 6 kg =/ nästäppa som har kommit, svårt att hitta en ställning att sova i och springade uppe på nätterna för att kissa. Inte så himla  mysigt. Kanske kommer känna att jag saknar de när den lille är ute, vem vet!? Men nu vill jag ha min bebis hos mig, men får helt enkelt ha tålamod =)

Nu har de två första dagarna av min brevidgång passerat och jag känner mig totalt slutkörd i borde kropp och knopp. Inser hur sjukt mycket sjuksköterskerna på avdelningen egentligen gör. Och helt plötsligt känner jag mig som en sjuk sköterska :P.

Efter jag kom hem från första dagen igår så kunde jag knappt gå och jag tänkte nu är de sjukskriving nästa som gäller, hade svårt och sova för att höfterna gjorde ont + att bebis bestämde sig för att sätta igång och dansa disco i min mage vid så där 23 snåret och höll på ett bra tag. Som tur var så kändes de bättre i höfterna i morse och knoppen var någorlunda återhämtad. Men som sagt, shit var mycket de är. Känns som hur ska jag kunna ghålla koll på hälften av allt som ska göras. Har levt i en liten drömvärlden de senaste månaderna på min praktikplats och helt plötsligt kastades jag ut i verkligheten... Hur ska detta gå?

Sen insåg jag också igår att de är svårare än jag trodde och släppa gamla yrkesrollen och allt som hör  de till. Och känns konstigt att svara i telefon. Gabriella sjuksköterska, som en annan kollega sa: de kändes som en lögn varje gång jag svarade. Och de är verkligen så känns som en lögn så fort jag sagt de. Har nog inte förstått att jag är klar än och därför kanske allt annat känns så överväldigande. Det reder sig nog till slut.

Men hur som havar så är jag glad att vara tillbaka med de gamla kollegorna på världens bästa arbetsplats.

Idag är de dags att gå tillbaka tiill jobbet, men nu är de sjuksköterska som de ska jobbas som. Har inte känt mig nästan något nervös alls. Men nu när de bara är några timmar kvar tills de är dags att bege sig till jobbet så sitter nerverna utan på kroppen. Har haft en bra praktik och känt mig säker där, men nu kommer tempot bli betydligt högre och de gör mig nervös. Tänk om jag inte fixar de?! Har ju en månad där jag får chansen att gå brevid och lära mig men ändå. Blir rätt nervös för jag vet hur slitigt de varit till och från för sköterskerna på jobbet och nu ska jag vara en av dem =/.

Sen blir jag lite orolig också över hur mycket jag kommer orka. Är rätt fysiskt tungt och kanske kommer min kropp få en chock i sommar och nu när jag börjar. Har knappt ansträngt mig fysiskt något alls fram till nu. Och vet hur jag kände mig i kroppen igår efter att ha gräjat hela dagen. Hoppas verkligen jag kommer klara detta. Villa hinna jobba så jag kan få lite erfarenhet. Men måste tänka på liten i magen och kännna mina begränsningar också. Får la se hur de går. Nu är de bara och samla sig och tänka:

Jag kan jobba som sjuksköterska och jag är inte rädd!

Idag har dagen bara rullat på, hela förmiddagen gick åt att tvätta och viak bebiskläder för att sedan lägga ner den i den nya fina byrån vi köpte för ett par veckorsedan. Kan säga så här att jag var rädd att vi inte hade tillräkloigt med kläder till den lille, MEN så fel än kan ha. Lär inte behöva köpa ett enda plagg till i de små storlekarna. 

Efter fixandet med bebis kläderna var de dags att skruva ihop byrån som vi ännu inte fått ihop. Tålamodet vart lite bättre idag så klarade de faktiskt helt själv. Efter byrån var ihopsatt så blev det till att städa i ordning i garderoben och plocka ordning i sovrummet.

Det tog sin lilla tid att få ordning på allt. Under tiden så plockade kärleken i vardagsrummet och damsög. Sedan var K lite gullig och lagade lunch också precis innan jag han kollapsa. Att hålla igång hela dagen är inte helt lätt, har inte känt av fogarna innan men nu Huh va ont jag har nu. Och nu är de bara de sista kvar. Att skruva ihop den begagnade expeditbokhyllan som vi precis fick hem levererad för en billig peng. Nu har vi ännu mer förvaring så vi kanske kan hålla lite ordning här hemma. Så blev de lite om möblering i sovrummet också så de är delat i en liten sovhörna för oss och en egen liten hörna för den lille. Här är de compact living som gäller =P. Bilder kommer när de är klart

Men sen blir de till att vila de lilla som är kvar av kvällen så jag klarar av första dagen på jobbet.  För imorgon så börjar ja gå brevid som sjuksköterska. Himla häftigt

Idag har varit en sådan där jag då hormonerna ha flödad och Kärleken nog fått stå ut med mer än han förkänar. Har verkligen haft inget tålamood alls och  känt mig på dåligt humör hela dagen. Så att sätta ihop en Ikea möbel med miljoner bitar kanske inte var den bästa iden direkt. Speciellt inte efter som de inte alls gick som jag ville och den duma instruktionen inte alls var som ajg tyckte att den skulle vara. Blev fly förbanad och började storgråta av frustration och kanske läta de gå ut lite granna över kärleken. Men är inte lätt alla gånger.

Bad om ursäkt i alla fall och lugnade ner  mig, men sen så skulle den där j^vla byron gå sönder eller en del sprack så då var de daqgs igen, stora tårar och hysteri. Blir så trött på mig själv men tar inte motgångar så bra idag. Usch känner mig verkligen som en hemsk människa, speciellt efter som att Kärleken fick ta en massa. Skulle helt enkelt tagit den där förbanade byrån i morgon men vill ju få lite ordning.

Just idag kanske de inte är så underbart att vara gravid. Inte för mig och inte för min stakars Kärlek...

 

Idag är de fullt ös. Varför? Jo för att jag är kärleken är barnvakt åt min minsta kusin. Ett riktigt litet charmtroll men silken energi den lille har. Tycks aldrig ta slut, att de orkar så mycket en annan är trött efter bara en liten stund men springades runt runt. Tur att Kärleken tycks tycka om att vara lekledare. Värmer i mitt hjärta att se =9 .

Jag tycker de är jätte mysigt att vara Gravid nu. Att känna den lille sparka och röra sig där inne i magen. Det ända som jag kanke inte tycker är lika kul med att vara gravid är de ständiga hunger jag känner just nu. Spelar ingen roll om jag precis ätit och blivit alldeles jätte mätt, för tre minuter senare så är jag hungrig igen. Och är jag hungrig så bli jag på dåligt humör. Inte kul alls faktiskt. Det är som att jag får igen för de där fyra första månaderna då jag snarare inte kunde äta något. Himla dumt är det. Hade hållt mig från att gå upp ett ända kilo fram till vecka 20 och nu vet jag inte alls vad jag ligger på men lär vara 4-5 kg plus i alla fall tror jag. Inte bra för med mina tidigare extrakilon är det varken bra för mig eller bebis att gå upp för mycket. Större risk för graviditets komplikationer. Men samtidigt så vil jag inte gå och vara på dåligt humör för jag är hungrig hela tiden.

Svårt att hitta en balans  som gör att jag inte bli smällfet men ändå inte behöve känna mig grinig för att jag känner mig hungrig. Försöker äta saker som mättar men spelar ingen roll vad jag äter. Så mysigt att vara gravid är de men de finns en del nackdelar också =/

Blev inte bara en klippning idag utan blev också att hämta ut en gratis Body på Kapphal och då kunde vi inte låta bli att köpa två söta koffter också. Så söta och inte så kommersielt, ser nästan ut som de skulle kunna vara stickade hemma. Vår lilla bebis, tjej eller kille kommer bli super söt i både koffterna och Bodyn. Sen kom också en Gratis napp från MAM och en gratis matsked från BAMBINO hem i brevlådan idag.

Tänkte bjuda på bilder på fina sakerna till den lille. Lite speciellt också de de är första plaggen vi köper som inte är begagnade:

Nu när jag äntligen är klar så kändes de som jag kunde få unna mig och göra mig lite fin. Desutomed så kommer jag kanske inte unna mig så mycket sen när den lille kommer för så är det viktigast att lillen får kläder och leksaker och massa annat. Så nu så unnande sig mammi att klippa håret och slinga de. Blev jätte nöjd blev nytt och fäscht =)

Tänkte bjuda på bild på den nya frillan

Jaha då var sista dagen på praktiken gjord. Så himla skönt, känns som de sista dagarna bara har handlat om att sitts av tid. Har varit den bästa praktiken under hela utbildningen men de sista dagarna har varit såå tråkiga för har inte varit nästan något att göra. Men ska njuta säger folk och det vet jag med. Har en känsla av att sommaren inte kommer bli lika lugn, men vilket fall så längtar jag till jobbet och mina underbara kollegor. Känns nervöst att komma tillbaka och anta en helt ny yrkesroll men kommer nog gå bra.

Annars blev de kanske inte riktigt som jag har tänkt mig i slutet på dagen, lyckades tappa min mobil på bussen. Suck, pratade med syster och när jag gått av bussen var mobilen borta, blir så trött. Och får typ panik när jag tänker på att jag kommer vara utan mobil i typ en vecka om jag har otur. Ska beställa en ny mobil, men då måste jag först få de nya simkortet. Men men får väl gå tillbaka till stenåldern =/

Kvällen slutade dock bättre för Kärleken gjorde jätte goda färsbiffaar som serverades med Vitlökssås och pommes frittes =) Mums var de ^^

Idag har de rummlat rumt helt gallet mycket i magen. En stund kändes de nästan som den lille tog spjärn och bokstavligt ställde sig och hoppade blåsan. Silken liten skit som är där inne, men ändå så underbar. Men inte snällt att jävlas med morsan sin sådär.

Annars känner jag mig så där slut i kroppen, börjar fundera på hur mina järnvärden ser ut egentligen. Är änna tröttare än vanligt och ja tydligen borde jag inte vara trött nu. Får kanske slå en pling till MVC på torsdag och se hur de där värdena ligger. Hoppas bara inte jag behöver börja ta mer järntabetter, nu fungerar magen som den ska. Men blir de mer så kanske magen börjar krångla och ORKA de!

Ikväll blir de hemlagad pizza som står på menyn. Kärleken har varit snäll och fixat deg så de var bara för mig att lägga på de jag ville ha. Är så skönt att faktiskt för första gången på länge vara hemma en lördag kväll och bara ligga på soffan med min kärlek och en bebis som rör sig i magen. Känns verkligen som vi redan är en liten familj och är hemskt skönt att vara hemma med familjen <3

Tänkte bjuda på en bild på en av kvällens pizzor

Efter 4 års  slit så är jag äntligen klar. Äntligen kan jag säga att jag är färdig sjuksköterska och känns så skönt. Förra året vid denna tiden så kändes de så oändligt långt bort efter ett misslyckande med förra praktiken. Trodde faktiskt att jag förförsta gången i mitt liv skulle ge upp och strunta i alt. Kändes som att de inte skulle gå. Men så har jag min Kärlek som är en enorm stötte pelare för mig, han fick änna upp mig igen.

Men det var inte bara kärleken som hjälpte mig utan också fantastiska kolleger på världens bästa jobb. Fast alla inte4 viste de så gav alla uppmuntrande ord och de beröm jag fick mig att växa. Vågade tro på min förmåga och började känna igen att detta var änna mitt kall, fast vi idag inte bör se sjuksköterskeyrket som ett sådant så kändes de så. Röster innifrån och från ovan började sakta med säkert leda mig tillbaka på den självklara vägen mot att bli sköterska.

Men som sagt utan min kärlek, mina underbara kollegor och några andra viktiga personer. Tror ni vet vilka ni är så hade jag inte varit där jag är nu. Och om en vecka lite drygt så kommer jag börja gå brevid på min favorit arbetsplats (for hoppas att den fortfarande är de efter jag jobbat som ssk där i sommar :P). Sedan är de inte allt för långt kvar till bebis kommer heller, och kan den lille vara stolt över sin mamma. Att hon inte gav upp när det bar emot utan kämpande sig igenom och tog sig i mål.

Detta kommer lätt vara det bästa och mest speciella året i mitt liv eller bland dem i alla fall. Bli färdig sjuksköterska men också bli mamma för första gången. 2012 ett år att minnas